Hitta din inre finne!

Det är något som gnager. Jag vet inte exakt vad det är. Jag borde vara överlycklig, tacksam, nöjd. På pappret är allt väldigt bra. Så ser min omgivning på det.

Tänk vad bra Daniel har det. Om mina förutsättningar var som hans… då hade jag varit överlycklig.
Visst tänker vi så om andra? Men när vi tittar på våra egna liv, då finns det nästan alltid något litet som skaver. En obestämd känsla, ett litet grus i skon, ett "var det här allt?" som viskar i bakhuvudet.

Och det är märkligt — hur något så litet kan få så stort utrymme. En liten sten i skon kan göra att man inte orkar ta ett enda steg till. Ett mikroskopiskt hål i tanden kan tränga undan alla andra tankar. Det lilla som skaver får all vår uppmärksamhet.

Men så är det också med det lilla som gör gott. En doft av nybakade croissanter en söndagsmorgon. En oväntad post-it-lapp på skrivbordet där någon skrivit: "Du gör skillnad."

Små detaljer. 🗝️
De stör — och de bär.

Jag hörde en föreläsning i veckan där talaren visade en Finsk destinationskampanj med orden - "Find your inner Finn". Finnar är världens lyckligaste folk. Kanske inte för att de går runt och jublar (sjunger) i bastun hela dagarna — men för att de är förnöjdsamma. De kan sitta på en stubbe, dricka kaffe ur kåsa och tänka: "Det här duger." (Min nidbild)

Och det där tilltalar mig. Kanske är det inte mer jag behöver, utan att hitta ro i det jag har.
Men ro är inte alltid tystnad. Ibland är det att hitta rätt rytm i bruset.
Att se det lilla som faktiskt funkar.
Och när jag får syn på det där större perspektivet, då landar jag. För ibland, när inget annat räcker, räcker min tro.

Den säger att jag inte står ensam. Att jag är en del av något större. Och det är ju inte så bara.
För om en pusselbit saknas i ett 10 000-bitars pussel – då är pusslet inte helt. Och jag är en av de bitarna.
Inte för att jag är viktigast. Men för att jag behövs.

Så kanske är det okej att känna att något gnager – det är inte ett fel, det är en påminnelse. Om att jag lever. Om att jag söker. Och om att det finns något mer, även i det lilla.