Till mitt 16-åriga jag!

Om vi satt mittemot varandra nu – du med armarna i kors och skeptisk blick – så skulle jag inte börja med stora livsråd. Jag vet att du skulle himla med ögonen. Så vi skippar det. Men jag skulle ändå vilja säga några saker. Inte för att jag har allt på plats (det får du släppa direkt), utan för att jag har gått några steg längre på vägen. Och det finns grejer jag önskar att någon hade viskat till mig då. Saker som hade gjort vissa dagar lite mindre tunga. Och andra lite mer begripliga.

Så här kommer det. Från mig till dig. Inget perfekt. Inget tillrättalagt. Bara det jag vet nu – som du kanske hade mått bra av att höra då.

Om jag hade vetat?

Kartan är viktig, men följ terrängen. Kartan kan ge dig riktning, men verkligheten ser sällan ut som på pappret. Våga anpassa dig, ta omvägar, och ibland rita om kartan helt.

Känslor är bra, men vi ska inte jaga efter dem och inte heller fly dem. Känslor är vägvisare, men de är inte alltid sanningen. De kommer och går som vågor – låt dem skölja över dig, men lär dig att stå kvar.

Relationer är 99 % av livet. Och ändå glömmer vi det ibland. Du måste inte stanna i dåliga relationer – du får skapa nya. Våga lämna när något bryter ner dig mer än det bygger upp. De rätta människorna kommer att hålla kvar dig, inte hålla fast dig.

Några föds en solig dag, andra mitt i natten eller i en tjock dimma. Men ingen vet då att efter natten kommer en dag eller att dimman kommer att skingras. Tiden är vår bästa vän – men bara om vi låter den vara det. Låt den läka, forma och visa dig det du inte ser just nu.

Fly elaka, själviska och dränerande människor. Du kan inte förändra dem. Och det är inte din uppgift. Satsa på dem som vill, som lyfter, som vill se dig växa.

Förlåtelse och beslutskraft är två av livets viktigaste krafter. Förlåtelse handlar inte om att ursäkta – det handlar om att släppa taget för din egen skull. Beslutskraft handlar om att inte fastna i gråzoner av "kanske" och "sen". De som vågar välja, vågar leva.

Det meningsfulla ligger sällan i det lätta – utan i det rätta. Det rätta kan vara obekvämt, utmanande och ibland ensamt. Men i längden är det också det som kommer ge dig frid.

Hitta din passion, ditt varför och var flexibel. Livet är inte en bred, rak väg – det är en smal, krokig stig. Du kommer tycka annorlunda längre fram. Och det är inte ett svek. Det är mognad.

Själviskhet är ett gift som kväver det meningsfulla. Och det meningsfulla i ditt liv är relationer. Ingen blir lycklig ensam. Spara lagom, ge mycket. Det du ger bort i kärlek, energi och tid kommer alltid att hitta en väg tillbaka till dig.

Hitta dina värderingar och satsa allt på dem. Inte dina föräldrars. Inte dina vänners. Dina. De som ger dig en känsla av mening. De som håller genom livets stormar.

Du kommer prioritera om. Inte en gång, utan många. Och ofta sker det genom smärta och kriser. Men på andra sidan kommer du ha en tydligare bild av vem du är.

Smärta är garanterad. Den kommer. Den hör till. Den kommer plocka fram sidor hos dig du inte gillar – men den kommer också slipa dina kanter och göra dig mer hel än du var innan.

Hopp finns alltid. Ibland är det ett namn, en person, en ny plats eller en oväntad vändning. Men det finns. Lär dig känna igen det, även när det inte ser ut som du förväntat dig.

Tillhörighet är den bästa medicinen. Hitta ditt sammanhang. Värdera det högt. Byt det om du inte växer och blommar där. Det är inte fel på dig om du inte passar in – det betyder bara att du inte är på rätt plats.

Livet är en ödmjukande resa. Blir du bitter – ta itu med det. Bitterhet är som rost, den äter upp dig inifrån. Vänta inte på bättre tider. Skapa dem.

Drömmar och kärlek hör ihop. Drömmar ger dig riktning – kärlek ger dig mod. Alla drömmar måste inte bli verklighet, men alla behöver något att längta efter. Och kärlek – den kan förändra allt, men bara om du vågar släppa garden. Våga älska djupt, även om det gör dig sårbar. Välj den som får dig att växa, inte den som vill forma dig.

Du är en del av något större. Du är inte här av en slump. Det finns ett mönster i kaoset, även när du inte ser det. Jag kallar det tro, mening, Gud – men vet att du hör till. När livet känns tomt eller mörkt, lyft blicken. Håll fast vid din tro därför att det kommer vara ditt ankare när allt annat svajar i livet. Det finns något bortom det du förstår just nu. Ett syfte, en plan med ditt liv. Släpp aldrig den tanken. Att tro är inte att veta – det är att våga hoppas. Våga lita. Våga fortsätta. Du bär en gnista av något evigt i dig. Och ibland räcker det för att orka en dag till.