Jag har en last!

Jag har en last: Jag älskar att skratta!

Originalversionen är annorlunda. Den är i DU-form och inte i JAG-form. Det var en vän som sa det om mig: "Det hörs att du har anlänt till platsen. Man tar aldrig fel när skratten hörs i lokalen. Det är Daniel som kommer. Du har en last min vän... du älskar att skratta!"

Last är ju ett beteende som anses negativt för den som ägnar sig åt det. Men ordet kan ju även användas lite mer positivt. Som ett stort släp som är fullastad.

Min vän har rätt. Jag har ett släp som är magiskt!! Därför att jag fyller den med något som är helt annorlunda mot vad jag lastar av det med sen. Jag fyller den med tacksamhet och ut kommer glädje och skratt.

Jag är ingen skrattproducerande maskin. Jag har haft långa perioder i mitt liv där leendet har mer eller mindre tvingats fram. Min reflektion är även den att tacksamheten under dessa perioder lös med sin frånvaro. Min blick var mer riktad mot vad jag saknade än det jag hade.

Vad har du i din last? Vad lastar du av när du umgås med andra människor?
Träna på tacksamhet. Jag börjar varje dag med att räkna upp saker jag är tacksam över. Ju mer jag fokuserar på det ju mer växer det. Livet är en gåva! Min familj är en gåva. Mitt arbete är en gåva. Att få bo och leva i Sverige (där det finns smågodis och lakrits) är en gåva... Ska jag fortsätta?

Den som söker, den finner!! Sök tacksamheten så kanske även du får en ny last: att skratta!