Om allt hopp är ute, vad gör vi då inne?

Så här i slutet på ett år och ett nytt står på glänt så brottas jag alltid med samma tankar. Vad har jag lagt min tid på? Har jag gjort något meningsskapande och värdefullt? Om det finns någon känsla jag jagar i mitt liv så är det just den att det jag gör och lägger tid på ska "kännas meningsfullt".

Det finns saker jag gjort och gör som är nödvändiga, viktiga och ansvarsfulla. Men om allt jag gör hamnar under dessa rubriker så tappar jag glädjen. Jag vill skapa värde. För mig, min familj, mina kollegor, mina kunder och för denna värld. Det känns meningsfullt. Alltså värdefullt!

Den senaste tiden har präglats av pandemi och klimatförändringar. Ett krig i Europa där man undrar vad nästa steg ska bli? Kommer Putin använda kärnvapen? Lågkonjunktur, inflation, höjda räntor.... Och frågan kommer alltid: Kommer det vända? Vad tror forskarna, experterna, ekonomerna... vad tror vi?
Hoppet är det sista vi förlorar sägs det. Varför? Om nuet är värdelöst och svårt då hjälper hoppet oss att skjuta det meningsfulla, värdefulla framför oss. Hoppet säger: Det meningsfulla FINNS fast bara lite längre fram.

Hoppet är ett språng där man inget ser, inte har garantier men där en röst säger: Hoppa, jag tar emot. Tro och hopp är som siamesiska tvillingar. Svåra att sära. Men de ger oss en försmak av något som inte finns här och nu men som vi längtar efter. Tron på en högre makt (på ett oreligiöst sätt) tron på en meningsfull relation, tron på den som ytterst eller innerst angår oss alla. Den tron är ett språng - menings sökandets språng.

"Om hoppet är ute vad gör vi då inne?" Med det vill jag säga att hoppet sällan är passivt! Den förflyttar oss mot det vi tror. Mot det som ger oss mening och det som skapar verkligt värde.

Låt oss tro, lått oss hoppas, låt oss ta det gemensamma språnget.
Jag sträcker mig mot 2023 med siktet på att skapa värde. Med tro och hopp om att prioritera det meningsskapande. Hänger du på?

Önskar dig ett hoppfullt nytt år!