Titta en känguru!

Vi kör på vår väg. En landsväg som efter 2 km kommer fram till Gamla övägen. Det varvas skog, hus och öppna fält på denna lilla sträcka. P4 Östergötland är på i bilen och plötsligt hoppar ett rådjur upp framför bilen. Jag hinner panikbromsa. En sekund senare hoppar glatt en rådjurskalv efter sin mamma och tittar på oss i bilen samtidigt. Det var nära ögat tänkte jag men min Ester som är fyra år ropar superlycklig: "Titta pappa, en känguru". Jag skrattar och säger att det är ett rådjur. Att kängurus bara finns i Australien. Det är tyst en sekund. Sedan säger hon lite surt och med rynkad panna: "Vi bor i Australien pappa"!

Har du också svårt att ändra uppfattning? Varför skall någon annan stjäla vår övertygelse som har gjort oss glada fast den inte är sann? Jag minns en utav mina första chefer när jag var 20 år. Jag var energisk, övertygad, bestämd & kände att jag ville revolutionera världen. Vi rök ihop i en fråga. Helt olika uppfattningar. Och jag gav mig inte. Då sa Eber, 50 år.... "När du blir äldre kommer du att förstå". Så dåligt tänkte jag då, så sant tänker jag idag! Vad förstår jag idag som jag inte förstod då? Att det inte finns bara ett sätt att se på saker. Att flexibilitet är förändringens moder och att lite ambivalens är ibland början till ett nytt steg eller kapitel i livet.

Ge saker lite tid, få lite distans, lyssna på andras perspektiv. Skaffa en Mentor! Så kanske det är ok att kängurus inte finns i Sverige. Rådjur kan också vara lite söta :)